Korallrevets underbara värld

   
     

Tropiska korallrev skapas av koraller som lever tillsammans med alger. Banden mellan de båda organismerna är så starka att de flesta tropiska, revbildande koraller inte överlever utan sina alger. Tack vare algerna kan korallerna skapa gigantiska korallrev. Korallrevet utgör i sin tur själva stommen i ett mycket fascinerande ekosystem som visar upp ett myller av färgglada och spännande djur.

 

De revbildande korallerna är alla stenkoraller. Stenkorallerna bygger upp revet med sina hårda kalkskelett. Vissa av stenkorallerna växer förhållandevis fort medan andra växer mycket långsamt. Några av de långsammast växande korallerna är de massiva hjärnkorallerna. Här pratar vi om en tillväxttakt på upp till en centimeter på ett år medan mer snabbväxande koraller som de grenade hjorthornskoraller kan växa så mycket som 10-20 centimeter på ett år.

 

I de massiva korallerna som inte grenar upp sig finner man ofta vackra julgransmaskar. Vi ser dem främst när de söker efter mat med sina färgglada tentakelkronor. Julgransmaskarna tillhör inte korallerna utan de är en sorts havsborstmaskar som lever inuti korallen.

 

Stenkorallerna utgör den huvudsakliga födan för papegojfiskar. De biter av och sväljer ner hela korallstycken. I svalget krossas och pulveriseras dessa korallstycken av svalgbenständer. Fisken livnär sig på korallens mjuka delar medan korallens hårda, sönderkrossade kalkskelett bajsas ut igen som vit korallsand. Enligt beräkningar kan en enda vuxen papegojfisk bilda två till tre ton korallsand på ett år.

 

Tropikernas papegojfiskar är nära släktingar till Sveriges gyltor och snultror. Precis som många av dessa genomgår även de allra flesta papegojfiskar könsbyte. De börjar normalt sitt liv som ganska oansenligt färgade honor. Tillräckligt gamla och dominanta individer byter sedan kön till hanar och får då som regel betydligt kraftigare färger.

 

De revbildande stenkorallerna är ofta diskret brungröna i färgen. Helt annorlunda är det med mjukkoraller som sitter likt utspilda färgklickar här och var på revet. Precis som namnet antyder är mjukkoraller mjuka och de har inget inre hårt kalkskelett och bidrar därför inte till att bygga upp själva revet. Mjukkoraller är däremot en viktig föda för bland annat nakensnäckor och fjärilsfiskar.

 

Till skillnad från stenkorallerna så kan mjukkorallerna växa väldigt fort och de tar ofta nya lediga ytor i besittning innan stenkorallerna har hunnit etablera sig där. Det är därför som bryggor och skeppsvrak ibland kan vara mer eller mindre övervuxna av mjukkoraller. Mjukkorallerna är inte heller beroende av solljus som de allra flesta revbildande stenkoraller är. Det gör att vi ofta finner mjukkoraller lite djupare ner eller inne under överhäng, på platser där det är svagt ljus eller skugga.

 

Hornkoraller och svartkoraller är två andra grupper av koralldjur som är vanliga vid revet. Båda dessa koralldjursgrupper kan se ut som långa, böjliga stänglar som sticker upp från revet. På dessa uppstående stänglar finner man ofta små fiskar som lever tillsammans med korallen. Det är flera olika arter av smörbultar som specialiserat sig på att leva ihop med dessa koraller. Detta är ett av många exempel på symbiosförhålladen som man finner på revet.

 

Korallrev är väldigt gamla, stabila miljöer som inte förändrats mycket under årmiljonernas lopp. Under denna långa tid har olika organismer hunnit anpassa sig till varandra och det har på så sätt utvecklats en mängd olika symbiosförhållanden.

 

Ett av revets mer kända symbiosförhållanden är det mellan anemoner och anemonfiskar. Anemonfiskar finns på alla tropiska rev och de lever större delen av sitt liv inne i anemoner. Anemonerna är nässeldjur och kan brännas precis på samma sätt som maneter. Anemonfiskarna har dock lyckats överlista detta och använder anemonerna som skydd mot rovfiskar.

 

Det är dock inte bara anemonfiskarna som drar nytta av symbiosförhållandet, även anemonerna har glädje av det. Man har konstaterat att anemoner med anemonfiskar växer fortare, och de verkar även bli äldre, än anemoner av samma art utan fiskar.

 

I var anemon ser man ofta två större fiskar och ett gäng mindre individer. Den största individen är alltid honan och den näst största hanen. Hanen är dock bara hane för stunden och kan vid ett senare tillfälle bli hona. Precis som papegojfiskarna är nämligen även anemonfiskarna könsbytare. De byter dock kön åt motsatt håll i förhållande till papegojfiskar, från hane till hona. Skulle den stora honan dö byter hanen alltså raskt kön och blir till en ny hona. Hanen ersätts då av en bland de mindre individerna.

 

Hjärnkorall

 Hjärnkorallerna är några av de mest långsam-

 växande korallerna på revet.

 

julgransmaskar

 Färgglada julgransmaskar lever ofta inne i de mer

 massiva koraller. 

 

Papegojfisk

 En enda vuxen papegojfisk kan bilda två till tre ton

 korallsand på ett år.


Mjukkorall

 Det är ofta mjukkorallerna som står för de vackra

 färgerna på revet. 

 

Coral gobies

 På svartkoraller finner man ofta smörbultar, ett av

 väldigt många symbiosförhållandena på revet.

 

Anemonfiskar

 Den största anemonfisken i var anemon är alltid

 hona medan den näst största är hane.


Powered by Tervix Touch!