Året runt vid Släggö 

 

Släggö vid Kallbadhuset i Lysekil är förmodligen Sveriges mest dykta plats. Det finns många anledningar till det. Släggö är lättåtkomligt, det ligger mitt i centrala Lysekil vid en brygga som kommunen mer eller mindre vigt åt dykarna. I direkt anslutning till platsen finns såväl logi som dykcenter.

 

Vid Släggö finns dessutom toaletter samt en mycket välutrustad räddningsstation med syrgas, hjärtstarter och all annan tänkbar räddningsutrustning. Att det är bekvämt, enkelt och säkert att att komma i vattnet vid Släggö bidrar självklart till platsens popularitet, men det finns också ofantligt mycket att se vid detta dykställe. Här finns nämligen ett väldigt rikt och varierat djurliv året runt.

 

I detta föredrag berättar marinbiologen och undervattensfotografen Anders Salesjö om varför Släggö är en av hans absoluta favoritdykplatser. Via hans bilder får vi följa med på dykningar vid platsen och får då möta många spännade och fascinerande varelser som alla finns vid Släggö. Det finns få platser i Sverige där man så enkelt kan se  hummer, havskräftor och trollhumrar samt flera olika bläckfiskarter.  

 

Vid Släggö har Anders sett mer än 100 olika fiskarter. Här finns alla de vanliga arterna som torsk, fjärsing, blågyltor och stensnultror. Det finns också en hel del fiskar vilka många dykare betraktar som rariteter såsom sankt Pers fisk, den lilla fisken mulle samt spetsstjärtad och leopardfläckad smörbult.

 

I takt med att bestånden av våra vanliga matfiskar har minskat har andra blivit allt vanligare. Sankt Pers fisk, mulle, småtunga och tungevar är alla exempel på sydliga fiskarter som under det senaste årtiondet blivit betydligt vanligare vid bland annat Släggö. Denna förändring i fiskbestånden är dock inte unik för Släggö, utan detta har skett även på andra håll längs vår kust.

 

Det är lätt att ta för givet att det är de pågående klimatförändringarna till följd av växthuseffekt som orsakat stora svängningar i våra fiskbestånd. Det är dock inte alls säkert att det är så enkelt. Förmodligen finns det även andra bakomliggande orsaker som bidrar till att vissa fiskarter med sydlig utbredning blivit allt vanligare på våra breddgrader. 

 

Under sensommarnätterna samt nattetid under tidig höst finner man som dykare det absolut rikligaste djurlivet vid Släggö. Att göra nattdyk vid platsen denna tid på året är en fantastisk upplevelse. Det är nu under de mörka höstnätterna man har som störst chans att se bläckfisk, men det finns också ett myller av fiskar och kräftdjur av alla de slag.

 

Framåt senare delen av hösten, när det blir kallare i vattnet, förändras djurlivets sammansättning vid Släggö. En del fiskarter försvinner söderut likt flyttfåglar, andra stannar kvar under hela vintern. De flesta fiskarter söker sig djupare ner till varmare vatten, så vid ytan kan det bli ganska öde och tomt. Varmvattenkrävande fiskarter blir ofta passiva när kylan träder in och de går då in i ett dvalliknande tillstånd. Så är det till exempel med stensnultran, skärsnultran och grässnultran. Kallvattensarterna som simpor och torsk stortrivs, de blir ofta mer aktiva än under sommarhalvåret. 

 

Mitt i den smällkalla vintern kan man ha turen att få se rötsimpan fortplanta sig och lägga sina ägg. Vid Släggö sker detta som regel kring nyår eller strax efter, från cirka 5 meters djup och neråt. Denna tid på året och fram till mars ser man ofta hanar av rötsimpa som ligger och vaktar sina färgglada ägg. Dessa äggvaktande hanar är ofta väldigt tacksamma fotomotiv, då äggsamlingen som regel är vackert klarröd. Hanen vägrar dessutom att lämna äggsamlingen, vilket gör att man lätt får en fin bildkomposition utan att behöva vänta ut en nervös förälder.

 

Under vintern och tidig vår finner man ofta djuplevande fiskar i ytvattnet som föredrar kallt vatten. Exempel på sådana fiskarter är Montaguis ringbuk samt trubbstjärtat långebarn. Trubbstjärtat långebarn är en arktisk fiskart finns längs norra delen av vår västkust under hela året, men under sommaren och hösten söker de sig djupare ner till det kallare bottenvattnet. De befinner sig då oftast nedanför normala dykdjup. Under tidig vår då det det fortfarande är iskallt i ytvattnet kan man vid Släggö ha turen att finna denna arktiska fiskart grundare än 10 meters djup.

 

Senvintern eller tidig vår under mars till april är också rätta tiden för att dyka med de färglada nakensnäckorna. Vid Släggö finns en stor mångfald av dem. Det är ofta en efterlängtad dröm från många dykare att få se och fotografera dessa havets egna små juveler.

 

Tänk att få uppleva djurlivet i Medelhavet, vid Arktis samt på våra egna breddgrader vid en och samma dykplats. Visst låter det märkligt, men vid Släggö i Lysekil är det faktiskt fullt möjligt, för att inte säga troligt, om du dyker där regelbundet under hela året. Vill du helst slippa hoppa i vattnet mitt under den smällkalla vintern, låt då Anders visa vad som finns där istället.

 

 

Sankt Pers fisk Zeus faber

 Sankt Pers fisk är en gäst från södern. 

 

 

Mulle Mullus surmuletus

 Mulle finns numera vid Släggö varje höst. 

 

 

Bläckfisk Alloteuthis subulata

 Tioarmad bläckfisk, Alloteuthis subulata

 

 

Trubbstjärtat långebarn Lumpenus lampretaeformis

 Trubbstjärtat långebarn är en arktisk fiskart.

 

 

Tungevar Arnoglossus laterna

 Tungevar är vanlig vid Släggö under sommaren. 

 

Powered by Tervix Touch!