Förändringar i Sveriges marina fiskbestånd

 

Under de senaste årtiondena har det skett stora förändringar i fiskpopulationerna i havet. Vissa fiskar som förr var vanliga är idag på väg att försvinna. Debatten om de hotade torskbestånden kan knappast ha undgått någon, men att det är ytterligare ett flertal arter som är hotade är inte alltid lika bekant.

 

Vad det gäller torsken så finns det fortfarande periodvis ganska gott om småtorsk på västkusten medan storvuxen, könsmogen torsk är nästan helt borta. Småtorskarna man ser vid Bohuskusten tillhör oftast Nordsjöbeståndet. De driver in till Sveriges kust och växer upp här, för att sedan vandra tillbaka ut i Nordsjön när det är dags att reproducera sig.

 

Förr fanns även flera lokala, icke vandrande torskbestånd på västkusten som växte upp, blev könsmogna och reproducerade sig i kustbandet. Tråkigt nog finns det bara spillror kvar av dessa lokala bestånd idag, därmed har vi i princip inte heller kvar någon vuxen torsk vid Bohuskusten. På samma sätt är det med torskens släkting lyrtorsken. De lokala bestånden av lyrtorsk är förmodligen redan utrotade.   

 

Bestånden av hajar och rockor har dessvärre också svårt att klara sig. Dessa storvuxna fiskar blir alla könsmogna vid en relativt hög ålder och blir då dessvärre uppfiskade långt innan de hinner reproducera sig. Knaggrockan som förr var vanlig i våra vatten är idag nästan utrotad och slätrockan anses numera som försvunnen från Sveriges kust.

 

Stora förändringar i våra fiskbestånd påverkar inte bara fiskarna utan det kan också få effekter i hela det marina ekosystemet. Idag är man till exempel ganska övertygad om att den minskade mängden av större rovfiskar gör att mängden kustlevande småfiskar, strandkrabbor och räkor ökar. Dessa medelstora rovdjur äter en mängd små algbetande småkryp som märlkräftor och snäckor.

 

När betarna försvinner gör detta i sin tur att ettåriga fintrådiga alger inte längre blir uppätna utan de kan ohämmat växa över ålgräs och fleråriga alger. Mängden fintrådiga alger i våra grunda vikar och ålgräsängar verkar alltså gynnas av utfiskningen av rovfiskar.

 

Våra vandrande fiskarter har dessvärre också svårt att lyckas med sin fortplantning. Bestånden av ål, havsnejonöga och flodnejonöga för en tynande tillvaro. Vilda laxbestånd existerar knappast i svenska vatten längre och stören har vi redan lyckats utrota. Här är det tråkigt nog vattenkraften som är en stor bidragande orsak. Då man bygger dammar och reglerar vattendragens flöden blir fiskarna helt enkelt utestängda från sina lekplatser.

 

I takt med att bestånden av vissa fiskarter har minskat har andra blivit allt vanligare. Detta gäller bland annat fiskarter med en sydlig utbredning. Sankt Pers fisk, fenknot, havsabborre och tjockläppad multe var förr sällsynta gäster i våra vatten, men idag är de betydligt vanligare.

 

Det är lätt att ta för givet att det är klimatförändringar till följd av växthuseffekten som orsakat att sydliga fiskarter blivit vanligare i våra vatten, men det är inte alls säkert att det är så enkelt. Förmodligen finns det även andra orsaker som bidrar till att vissa fiskarter med sydlig utbredning blivit allt vanligare vid vår kust. En sådan bidragande orsak är säkerligen varmvattenutsläppen vid våra kärnkraftverk.

 

Under detta föredrag får ni se bilder på ett 40-tal olika fiskar från Sveriges kust, både vanliga och ovanliga arter. Ni får också lära er mycket om hoten mot undervattensmiljön, i synnerhet hoten mot våra marina fiskar. Klimatförändringar, överfiske och övergödning samt reglering av våra vattendrag och införsel av främmande arter är några av dessa hot.

 

 

torsk

 Mängden större rovfiskar som torsken har

 minskat markant i svenska vatten.

 

Lyrtorsk

  De lokala svenska bestånden av lyrtorsk verkar  

  idag vara helt utrotade. 

 

Balistes capricus

 Den grå tryckarfisken är en av många fiskar som

 blivit allt  vanligare i nordiska vatten.

 

Tjockläppad multe

 Tjockläppade multe trivs utmärkt vid varmvatten-

 utsläppen i anslutning til våra kärnkraftverk.

 

Anarhichas lupus

 Havskatten trivs i kallt klimat och den har blivit

 allt mer sällsynt i svenska vatten.

Powered by Tervix Touch!